måndag 10 maj 2010

Busy, busy, busy

Det är manic på jobbet just nu. Det känns som om jag jobbar på ett call centre för telefonen ringer hela tiden och jag får deala dagligen med människor som gråter eller skriker. På bara två timmar hade vårat team på sex pers tagit 96 samtal (och jag gissar att det kan har varit ett 20 tal till då vi inte hade tid att logga alla).

I vanliga fall kanske vi tar mellan 5 och 30 samtal på en hel dag. Det är svårast när dom gråter eftersom jag inte får göra något eftersom jag då kan göra saken värre. Vi är inte tränade att ge råd eller liknande och det kan vara svårt, speciellt om personen i fråga bara vill prata. Vi har inte tid att göra det heller och även om vi inte kan säga det till personen så måste vi försöka få han eller hon att ta ett annat telefon nummer och avsluta samtalet.

Jag orkar inte med mitt jobb längre. Jag är stressad. Jag är trött och jag vill kunna ha en lunch rast vid datorn utan att behöva svara i telefonen. Jag vet att detta inte kommer hålla på för alltid, men det hjälper liksom inte.

Inte så konstigt kanske att jag sov hela helgen.