The hand of Thierry Henry

Oj, oj, oj. Irländarna är inte glada. Det förstår man när två nya grupper på Facebook, "I hate Thierry Henry, the cheating French Frog" och "We Irish hate Thierry Henry (The Cheat)" har på mindre än 24 timmar fått i hop 13,064 respektive 66,368 medlemmar.

För ni som inte kan historien, här kommer den korta variationen. Irland och Frankrike spelar play off match. En av dom går till VM och det blir inte Irland. Irland vinner matchen 1-0, men eftersom Frankrike vann den första matchen 1-0 blir det förlängning. I 104e minuten hamnar bollen vid Thierry Henrys som inte kan nå den med foten utan i stället med flit kontrollerar den med handen mot Gallas (som dessutom är i en off-side position) som gör mål. Detta missar den svenske domare helt (eller också kanske han hade en eller två extra sedlar i bakfickan Vad vet jag!) och Thierry, tja han erkänner först efter matchen, till den smått upprörda Irländska spelaren Richard Dunne, att han fuskat.

Jag hatar fusk i fotboll och efter filmning är handboll min pet hate. Hade detta varit Sverige hade jag säkerligen spytt galla. Irland vill ha ett omspel av matchen och kan till och med tänka sig göra det i Frankrike. Personligen tycker jag att Frankrike ska kastas ur VM och Thierry stängas av i si så där 10 internationella matcher.

Thierry har alltid låtsas att han är vitare än vit när det kommer till fotbolls regler. Själv kommer jag i håg de matcher jag såg mellan Newcastle och Arsenal när Thierry inte stod på benen i särskilt mycket och ofta skrek, bönade och bad efter en straff så ofta han kunde. kort och gott, jag är inte ett fan.

Thierry har på en sekund lyckats förstöra sitt goda rykte för en lång tid framöver och kan vara lycklig över att han inte spelar i Arsenal längre, för Engelskmännen backar Irländarna för en gångs skull helt och hållet när det gäller detta. kanske för att dom minns de "Hand of God" i VM 1986, som ju visade sig bara vara "The hand of Maradona".

Vem var värst? You choose...

The hand of Thierry

The hand of Maradona

Förbannad!

Det är ingen bra dag i dag. Det är mycket att göra på jobbet som det är, men när jag inte ens får en chans att göra mitt arbete för att alla ska fråga mig saker om hur man gör det och det hela tiden, sa blir jag tokig! Jag hjälper gärna folk, men när jag har förklarat samma sak 15 gånger tidigare och dessutom skickat ett e-mail med instruktioner och jag fortfarande får samma frågor vill jag bara skära mig själv i handlederna. Just nu är jag på lunch och får FORTFARANDE frågor trots att alla vet att jag är på lunch, även om jag sitter vid min dator. Mitt standard svar just nu är "Don't know, don't care".

Eftersom det är väldigt busy så ringer telefonerna stup i kvarten och då måste vi se till att vi är minst 2 samtidigt som kan svara i telefonerna. Jag gick på lunch halv 1 och det skulle en annan tjej också göra, men nej. Klockan 1 kom hon fram till mig och sa "Nu går jag på lunch. Jag vet att jag skulle gå klockan halv 1, men jag hade saker att göra klart." Dom sakerna gör man EFTER LUNCH, men nu måste jag alltså vara på kontoret en halvtimma själv när det ar ca 3-8 telefoner som ringer konstant. Kul.

Klockan 2 har jag ett utveckligssamtal med min chef som jag absolut inte ser fram emot. Det gör jag aldrig. Dom brukar gå bra, men man vet ju inte.

Dessutom håller jag på att hosta upp mina lungor.



Märks det föresten att jag har PMS?

Sightseeing tour of Muswell Hill

Linnea och Susse kom upp i kväll och jag visade dom Muswell Hill. Jag pekade ut självmordsbron på Archway Road, mitt hus, Highgate Woods, lyxhuset där det flyttat in squatters som spenderar kvällarna med att röka hasch på gatan framför huset, mina grannars hus som är värt över 2 millioner pund, utsikten över city och Canary Wharf, samt min lokal pub som är i en kyrka. Det ni! En sådan sight seeing tour får ni aldrig på turistbussarna. Jag menar, vem behöver St Pauls Catherdral?

Här har ni övervåningen på pubben..

Linnea..

Susse..

Och så jag.

Facial

Sjuk som jag är bestämde jag mig i dag för att göra vad andra sjuklingar gör, nämligen gå och göra en facial. Ok, jag vet att det inte är vidare normalt, men den var bokad och jag hade inget telefonnummer att avboka. Det här var min första facial på ca 7 år så den var long overdue.

Jag möttes i receptionen av Nathalie som var väldigt trevlig. Väl inne gick hon ut så jag fick strippa (ok, dra ner axelbanden) och sätta på mig något som liknade en sådan där ful mössa man har i duschen om man inte vill blöta håret.

Nathalie började med att tvätta mitt ansikte och sedan satte hon en lampa rakt i ögonen på mig för att kolla min hy. Hon konstaterade att jag hade "några" (eller hur!) öppna porer och sedan undrade hon om jag använde solskydds faktor. "Ja, då", ljög jag. "Men bara när jag är i solen." Jag är soldyrkare och solar ofta solarium, men det är ingenting jag hade lust att få en lektion i av Nathalie. Nathalie bekräftade att jag var lite röd vid närpartiet och sa att jag borde försöka använda SPF 15 varje dag. För all den solning jag gjort i mitt liv (Ok, riktigt så farligt är det inte. Jag ser inte ut som Jordan precis!) så kan jag ta "lite röd vid näspartiet".

Sedan gav Nathalie mig en nacke och ansiktsmassage och sedan lämnade hon mig i 10 minuter med en face mask.

Jag kommer garanterat att ha en facial i alla fall varannan månad i fortsättningen.

Poorly. :(

Jag vaknade i morse med feber, ont i halsen och hostade som 17 och nej, det var ingen baksmälla. Jag vaknade först klockan 2 och sommnade om och sedan klockan 5 och sommnade inte om. Hurra. Skulle igentligen ge Linnea och Susanne en tour av norra London (Läs: min lokal pub) men var tyvärr tvungen att skjuta på det till onsdag.

Nu ligger jag i sängen och tycker synd om mig själv. kan inte ni tycka synd om mig också? Bara liiiiiiiiiite?

Lunch på South Bank

I går träffade jag Anna, Eva, Linnea och Susanne på lunch på South Bank. Jag som inte tänkt dricka alkohol blev snabbt övertygad av Anna att en flaska Pinot Grigio var en jätte bra ide. Flera timmar och flaskor senare insåg jag att det absolut inte var en bra ide. Men, men...det är sådant som händer och vi hade verkligen jäte trevligt. Här kommer lite bilder från dagen.

London Eye

London sedd från Blackfriars Bridge

Eva, Susanne och Linnea. Synd att bilden blev så mörk.

Jag.

Och så Anna.

St Paul's Cathedral

Cocktails och Pizza

Efter en till dålig dag på jobbet bestämde kelly och jag att vi skulle ta ett par cocktails för att lugna ner oss och fira att vi var ute från kontoret och inte behövde gå tillbaka på hela helgen

kelly

Våran lokal pub Ruby Lounge hade 2 för 1 på cocktails, men tyvärr var dom helt fruktansvärda! Mojiton smakade disktrasa och i stället får sockerlag använde dom helt socker. Suck.

Efter Ruby så träffade jag Helene och vi gick och åt på lokala Pizza stället Papa Dels i Highgate.

Det var också en upplevelse. Vinet serverade dom i Belgiska öl glas...

Och Pizzan var inte speciell heller. Det var krossade tomater och kremerad ost ungefar.