Karin mejlade mig i dag på jobbet och sa att hon är så trott på alla som
A) köper hus
B) Gifter sig
C) Skaffar barn
Jag vet precis vad hon menar. Nu när vi båda är 30 och 31 så börjar man så smått förstå att livet blir aldrig som förut. kompisarna blir vuxna och helt plötsligt har man igenting gemensamt längre trots att man är i samma ålder.
Visst är jag mer vuxen nu än jag var när jag var 25. Jag gillar lugna hemmakvällar och att se på TV. Jag läser the Sunday Times och the Observer. Jag planerar min karriär, jag ser på dokumentärer och jag diskuterar gärna politik. Men, jag gillar också att gå ut och festa, shoppa dyra handväskor, skvaller, X Factor (Ungefär samma sak som Idol) och att stampa fötterna i golvet om jag inte får som jag vill. kort sagt. Jag är inte mogen än att bli mamma. Saken är den, att jag vill inte att mina kompisar ska bli det heller. Jag vill att dom ska vara 25 år för alltid.
Det är klart att jag blir glad för deras skull om dom gifter sig och skaffar barn, men samtidigt blir jag tokig på att dom förandras över natt. Några exempel:
Dom klarar inte av att vara i från sin man/fru längre än 5 minuter, vilket betyder att bjuder man sin vän på fika/öl/middag/tjejträff innebär det tydligen automatisk inbjudan för 2.
Barnen ska alltid vara med när man träffas, även om deras partner kan vara "barnvakt".
Julkort på barnet. Seriöst!? Vem vill ha ett julkort på en bebis med blöja, tomteluva och 1 kg choklad smetat runt munnen?
Att dom själva förlorar personligheten "Jag" blir "Vi". "Jag och Tobbe mår bra och vi längtar till semestern" typ.
Man får mejl som beskriver hur barnet mår, men man har ingen aning om hur ens kompis mår. "Lilla Kurt mår bra. Vi var och hälsade på hans moster i helgen". Jaha. Din syster alltså.
Nu har jag varit sambo med Andy i snart 5 år och vi har varit tillsammans i snart 6,5 år. även om giftermal inte är på tal så är husköp det och barn kommer väl om 2-3 år kanske. kanske ändrar jag åsikt då
Innan jag får massa samtal från arga vänner så vill jag också meddela att detta inte gäller alla jag känner.....förutom att jag önskar att ni var 25 år igen såklart.
