Varför får inte vi bestämma var Pappa ska vila?

(Sandviksbadet där Mamma och Pappa bor)

Min kompis Pappa gick bort ett par veckor före min och eftersom dom inte vet än var dom vill sprida hans aska så har dom tagit hem urnan. Varje gång det är cricket eller någon annan sport han tyckte om sätter hans fru urnan, med skjorta, glasögon och hatt, i fåtöljen vänd mot TV:n. Låter lite roligt kanske, men det hjälper hans fru.

Jag föreslog att vi skulle ta hem Pappa för att sedan sprida honom i trädgården, vid havet nära deras hus, samt i Ystad där vi spenderat många somrar.

Nu har vi fått reda på att det är förbjudet att göra detta i Sverige! Man kan få speciellt tillstånd att sprida askan vid tex havet, men det är inte det vi vill! Vi vill ha honom på olika ställen så vi kan gå dit och minnas honom, samt att vi vill bestämma själva när vi gör detta, men det får vi alltså inte!

Detta är helt lagligt, och vanligt, i England så varför får vi inte göra det i Sverige? Vem skadar det om vi gör det?

Mamma tycker att en minneslund är helt ok, men det gör inte jag. Jag tycker det är deprimerande och det är ju inte bara Pappa som ligger där. Jag tycker kyrkogårdar är ett ställe som man alltid är ledsen på. Jag kommer aldrig att kunna gå och hälsa på Pappa där utan att gråta, medans om han är hemma och vid havet sa kan jag minnas vara stunder där och kanske le en dag.

Att berätta för människor mitt i sorgen hur man får göra och inte göra tycker jag är okänsligt, osmakligt och bara rent för jävligt.