Så sa Jo, min yoga lärare, i Måndags. Vad hon menar med det är att vi gör livet svårt för oss själva, men om vi skulle andas ordentligt och meditera varje dag så skulle livet vara lätt.
Kära Jo, Jag tycker du är hemskt bra yoga lärare och jag ser alltid fram emot dina klasser. However, du pratar skit. Den här veckan har varit ett helvete rent ut sagt och det är ta me fan inte mitt fel.
I Tisdags fick jag en panik attack på jobbet efter ett jobbigt telefonsamtal med en otroligt jobbig och elak människa. Normalt kan jag hantera sådant men inte den här gången. Jag bara rasade samman.
Jag har varit sjuk i feber och halsont så inget jobb för mig i Torsdag och Fredags. Det kan jag leva med det är sådant som händer. Däremot eftersom jag är lite fragile för tillfället så behöver jag en rutin och göra saker annars ligger jag och tänker på saker som jag inte ska tänka på och det gör det hela mycket värre. I Torsdags var jag nästan helt förlamad av depression och kunde inte göra någonting. I Fredags mådde jag bättre.
I går hade jag ett stor gräl med min pojkvän och vi pratar fortfarande inte med varandra. Jag vaknade tre i morse och låg vaken till 10 då jag bestämde mig för att dra mig ur sängen. Hela dagen har jag mått skit dåligt och inte ens ett gympass hjälpte.
I morgon ska jag gå till doktorn och säga att nu får hon fan i mig ge mig tabletter som funkar och se till att terapin börjar någongång så jag kan få en jäkla diagnos, för det här går inte längre.
Ny vecka i morgon, ny tag.