I alla fall fick jag prata med någon som lät ungefär lika glad som jag väntade mig att dom skulle låta, men dom gjorde sitt jobb i alla fall. På måndag klockan 14.20 åker jag nu i stället.
Jag bad en tyst bön att min chef skulle förstå att jag måste ta en extra en och en halv dag ledigt, vilket hon gjorde. Eller jag tror hon gjorde det. Hon har varit sjuk och erkände att hennes hjärna inte funkade och bad mig mejla dom nya datumen till henne vilket jag gjorde. Inga problem. Skönt.